Konisering

Ja nå, jag har i någon tidigare blogg pratat om stress, både på jobbet och privat. På jobbet har jag haft föräldrasamtal. Idag hade jag sista, skönt nu när alla dom är över! :)

Så ska min pojkvän få veta sitt svar på om han får visum eller inte, nångång nästa vecka hoppas vi få veta!

Men det som stressar mej just nu är just konisering. Ja, alltså vad? Jag hade inte hört ordet före! Ja, som de flesta vet så går man på regelbundna undersökningar för att kolla att allt är okej i nedre regionen. De tar cellprover för att kolla att allt är okej. Det gör inte ont, men för mej är det som en mensvärk, det är som att det drar överallt. Usch!

I alla fall så hittade de cellförändringar. Dubbelkolla, där var det okej. Sen nästa rutinkontroll, cellförändringar, och då ville de dubbelkolla med en annan metod. Bara för att vara säkra. Så de tog en lite större bit. Sjuttsingen vad det blödde! Jag hade tampong med någå medel som skulle stoppa blodflödet. Kändes efteråt som att jag hade en papperstuss i mej....troligtvis levrat blod för nåt papper ramla aldrig ur mej.

De konstaterade fortfarande cellförändringar så nu ville de operera. Jag skulle få tid inom 4-6 veckor. En kompis trodde att jag skulle få veta min tid inom fyra till sex veckor, att det skulle ta längre än så innan jag fick opereras. Men nej, vi är inom 4 ve4ckor sen det konstaterades, och min operationsdag är idag.

Igår var jag inte rolig att ha på jobbet! Dels är jag en pina när jag är kissnödig (andra blir rena bitschar när de är hungriga, jag ska inte vara kissnödig) och en situation på jobbet där jag visste att jag behöver gå, även om jag kan hålla mej, men då innebär det att jag lämnar mina kolleger. Jag fick en harmlös pik för att jag alltid lämnar dem i den situationen, vilket sluta med att jag totalt tappa humöret och konstaterade att jag inte bryr mej, jag kan gå sen!

De konstaterade då att jag är stressad över att jag ska opereras. Ja, svarade jag. För det är jag. Jag är inte orolig för själva ingreppet. Men jag är skita-rädd för att sövas. Jag har fått veta att det inte är farligt, att det till och med är rätt roligt. Men jag är ändå nervös för det.

På tisdag speciellt kände jag i kroppen på riktigt att jag är stressad! Ska bli så skönt när operationen är över så jag inte behöver stressa för den! Det känns skönt redan att föräldrasamtalen är över så jag inte behöver fundera på dem.

Efter ingreppet får jag 1-4 dagars sjukskrivning. Det ligger ju en risk för att jag ska börja blöda pånytt, så jag ska ta det försiktigt 3-4 veckor efter operationen. Ja, det går ju bra om man har kontorsjobb! Jag jobbar med 1-3 åringar! Jag har försökt ha framförhållning och fråga på sjukhuset vad som gäller, men de kan inte säga något före efter operationen. Så det är OCKSÅ något som stressar mej. Blir jag sjuksriven längre så lämnar jag mina kolleger en längre tid och det har inte funnits nån möjlighet att höra efter med vikarie innan.

Självklart, man kan bli akut sjuk och då måste man klara sig. Men ändå. Det här är ju nåt jag vet om!

Nu ska jag i alla fall duscha! Enligt en instruktion ska jag duscha kvällen innan operationsdagen, enligt ett annat papper ska jag duscha morgonen innan operationsdagen....+ tvätta håret. Så jag följer båda och duschar + tvättar håret både igår och nu på morgonen! Bloggen publiceras när jag är på sjukhuset. Ha en bra torsdag allihop!!