Föräldrasamtal

Ibland går det bra, och ibland går det bättre!

Hade samtal idag, med en förälder som var lite missnöjd med att hon hade missat att det var föräldrasamtal, hon hade egentligen velat ha en annan tid, men det hade vi inte som alternativ. Sen skulle hon ha velat att alla i personalen var med, men det är inte möjligt eftersom då ser ingen efter barnen. Så det var alltså inte någon höjdarstart på samtalet. Okej, detta visste jag från förr, så själva samtalet startade bra :)

Orsaken till att jag skriver har absolut inte något med föräldrasamtalet att göra, annat än att vi valde tiderna eftersom jag kommer att vara borta från barngruppen, och jag vet inte hur länge. Detta hade vi angett som orsak till föräldrasamtalstidernas datum.

Nu på själva samtalet fick jag frågan vad det var jag skulle på, om jag skulle bli frisk och om jag skulle få komma tillbaka. Wow! Jag var inte beredd på den frågan! Hon var superorolig och jag visste inte ens vilken information hon hade fått!

Jag förklarade att mitt mål är att bli frisk och komma tillbaka, det är inget allvarligt. Jag kommer att få en sjukskrivning på 1-4 dagar. Med kanske förlängning eftersom jag inte vet om jag får arbeta på lilla sidan med alla lyft (tänkte att det är lika bra att jag säger det direkt IFALL jag kommer att få en längre sjukskrivning, så behöver hon inte oroa sig för det, och så behöver mina kolleger inte ta ställning till vad de får säga och inte säga).

Jag frågade sedan mina kolleger vad de hade sagt. För jag visste att de hade sagt något om att jag skulle vara borta. Kollegan i fråga hade förstås fått frågan om jag skulle vara på semester och hon hade svarat att jag skulle på ett lite ingrepp. HELT OKEJ för mej! Jag bara funderade vad hon hade fått för information eftersom hon var så orolig.

Intressant hur mycket endel funderar och oroar sig. Och andra oroar sig inte alls! Jag har tränat mycket för att inte oroa mej i onödan, och just angående mitt lilla ingrepp så oroar jag mej inte alls. Annat än att jag kommer att sövas. Jag gillar inte tanken på att jag ska sövas. Tycker de bra kan göra en lokalbedövning, men nåja. De vet väl bäst antar jag!

Jag kan skriva om mitt ingrepp sen när det är gjort :) Så vet de som vill veta, och de som inte vill veta kan väl låta bli att läsa ;)