söndag 30 januari 2011

Ibland sparar man för att man tycker att det är bra.... men det är allt händer....

Jag hittade plötsligt en tidningssida med drinkar. Antagligen har jag tyckt att det är bra att ha drinkrecept när andan faller på. Utklippet (fast det nu är utrivet!) satte jag sen i en hylla....där har det nu legat i nästan ett år. Har jag gjort drinkarna? Nä...inte minns jag att jag satt den dit :p Eller, nu när jag har den i handen minns jag ju! Men innan jag hittade det så hade jag ju glömt :)

Det finns ännu fyra recept till under, utan bild:

Exotisk isdrink
75 cl citronvodka
1 burk kokosmjölk
1 burk koncentrerad ananasjuice
saft från fyra citroner
Blanda ihop allt i typ en glasskål och frys in.
När den frusit - ta några klickar av isblandningen och blanda med sprite eller motsvarande

Mojito
några kvistar färsk mynta
2 cl pressad limejuise
2 cl sockerlag
4 cl vit rom
sodavatten
garnera med en myntakvist
krossad is
Muddra några kvistar färsk mynta med pressad limejuice, sockerlag och vit rom. Fyll upp glaser med sodavatten och fyll upp med krossad is. Garnera med en myntakvist. Går utmärkt att göra även utan rommen och kallas då virgin mojito

Bål Åla Peräjävaara
3 dl svartvinbärste
1 dl socker
2 dl koncentrerad appelsinjuice
1 del koncentrerad citronjuice
4 dl vatten
35 cl vodka
Päroncider
Koka en lag av svartvinbärste och socker. Låt svalna. Blanda koncentraten, vatten och vodka. Sätt blandningen i frysen och låt frysa i 3 till 4 timmar. Vid servering blanda en del isdrink med en del päroncider. Drinken ska vara frostsimmig.

Rock Island
1 klyfta Nachi-päron (ett asiatiskt äpplepäron)
10 cl Pera Frutta/annan juice
6 cl päronkonjak
1 skvätt sourmix
krossad is
Kör alla ingredienser i en mixer. Fyll ett rockglas med iskuber eller krossas is. Fyll upp och garnera eventuellt med en bit Nachi-päron. Servera med sugrör.

lördag 29 januari 2011

Drömmen om ett annat liv

När jag växte upp hade jag en katt som hette/heter Jocke. Han var gul, det heter väl orange, men han var gul på ryggen och vit på mage och hade korta vita strumpor, samt en vit spets på svansen. Hans ansikte var vitt under hakan samt upp en liten bit på ena kinden. Ska se om jag hittar en bild på honom. Hade många många många! Men den datorn där de fanns på slutade fungera, den kraschade, och säkerhetskopian hade förstört alla bilder :( Jag hade nämligen kopierat över alla bilder till en minnessticka och sedan fick min svärmor ärva datorn och bilderna från datorn togs bort. När datorn slutade fungera och kasserades märkte jag att även mina säkerhetskopierade bilder var förstörda :(

Men det var inte det denna blogg skulle handla om. Det var om en dröm.

Jag befinner mej på en plats som inte väldigt mycket liknar min morfars gård. Huset är däremot planerat som liknande som var jag växte upp. Jag minns inte början av drömmen. Men plötsligt står han där, Jocke, bakom några lådor! Varför det var lådor där vet jag inte, det var precis innanför dörren. Jag blir så glad! Jag vet ju att han varit borta länge! Jag vägrar förstå att han är död....jag vet, men mitt allt vägrar förstå det.... Jag stärcker ut armarna och går snabbt runt lådan. Han blir rädd, förstås, han har inte sett mej på så länge och jag beter mej så, snabba ryck. Men jag vill fånga honom innan han försvinner igen. Han går bara några steg bort, han var alltid min kisse, när han levde kunde han svara när man ropade på mej :)

Jag tar upp honom. Han har förändrats, åldrats. Färgen är annorlunda, mera mörk och spräcklig på något sätt, och det är det som är konstigast. Jag blir förvånad, varför? Är det han? Men jag håller honom som jag brukade, tätt intill mej och han blir Jocke, han blir gul. Jag njuter av att ha honom nära mej igen!

Drömmen tar ett skutt, även min syster Hippsis katt är med. Även hon är gammal och inte mera i livet. Hon är en sån underbar katthona, Felisse. Henne tar jag inte i famnen, det gjorde man inte. Hon var en riktig katt! En sån där som skulle vara med på egna villkor. Hippsie kunde nog bära henne :) Jag går in för att prata med mina systrar, båda är där. Cutie, min andra syster skriver en bok, om sin studietid, om jag minns rätt. Hippsie och jag börjat prata om katter, hon har två för tillfället (på riktigt, och i drömmen, men på riktigt har hon två hanar), Elvis och Snöret. Snöret är en kattflicka, bara barnet, en liten krabat som hon inte ska hålla. Jag funderar om jag ska ta Snöret. Jag måste ju veta om Dinho klarar av en kattflicka utan att bita ihjäl henne. Han är lite hårdhänt (hårdtassad) när han leker. Dinho är där, av någon anledning, de träffas, han är väldigt intresserad, följer henne vart hon än går, men det verkar gå bra!

Elvis och Snöret jagar varandra, Snöret gömmer sig bakom en dörr, Elvis på andra sidan, de smyger på varandra.....sedan är det full lek/bråk! Som avslutas med att Elvis tvättar Snöret. Perfekt, tänker jag ( i drömmen) då kan Tigger fortsätta tvätta och ta hand om när hon kommer till oss. För Tigger och Elvis är ju från samma kull, tänker jag. Vilket jag på riktigt vet att de inte är, men drömmen är inte verklighet!

Jag drömmer att jag måste fortsätta städa och reda upp. Tar upp några papper som visar sig vara studiematerial, jag tänker att de ska vara i samma mapp som de papper som jag ska reda upp som jag har i min soffa för tillfället. Jag vaknar med ett ryck! Sover jag? Har jag ens lagt klockan på väckning? Jag tar fort min telefon och ser att den är 08.06....långsamt långsamt kommer ett minne om att det var slut på veckan igår. Jag går till telefonens kalender. Jo, rutan står på lördag. Kanske drömde jag att det var en viss veckodag? Vet inte! Vet bara att pappren som jag skulle sortera, dom existerar, dom väntar på min soffa efter ett ommöblerande jag började med igår efter jobbet. Varför sova mer än man måst? tänkte jag och bestämde att jag ska stiga upp. NU är det först dags för frukost :) Men drömmen måste jag ju skriva först innan den skingras. Min Jocke-moment kommer jag att minnas för alltid!!

Älskar dej min Jocke
Överst är Felisse

torsdag 27 januari 2011

Livet med träning

Jag vill ju börja med att tacka för allt stöd jag fick av mitt förra inlägg :) Ni båda som svarat kan känna er träffade! Tack! Ett svar på bloggen och ett på FB :) Och 109 pers som sett min sida de senaste 30 dagarna...ska jag tolka nåt av det?

Jag hoppar över det och återgår till nåt gladare! Idag är en ny dag, och den är inte lika som den dag jag senast skrev på :) Idag är jag på bra humör!

Tidigare i höst ... jo, jag vet att det är vinter, nästan vår nu... så skrev jag att jag gick en kurs i weight loss challenge, jag lovade updatera och allt möjligt....vilket jag inte gjorde. Nu gör jag ett nytt försök :) Jag har börjat på kursen igen, det är ett bra sätt att gå ner i vikt. Jag har kunskapen, inte kanske all kunskap men jag har hört den en gång i alla fall och är med på kursen mest för att få den berömda "piskan på ryggen"

Denna kurs har vi lite olika. Vi kommer att skriva matdagbok, som vi ska maila till vår couch en gång i veckan, detta är alltså på söndag, sen ska vi tinga vår couch på måndagen :) Härligt med rutiner! Det kändes inte bra att ringa couchen på hösten, för det kändes som att jag alltid ringde opassligt. Det var inte så men det kändes så. Ibland tränade min couch eller liknande. Så bättre nu tycker jag :)

Annat som är på G. Jag har börjat vattengympa, detta på fredagar den lämpliga tiden 15.30-16.15. Då INGEN jobbar och ALLA har möjlighet att gå! ....va? Är du av annan åsikt? Konstigt....ja, i alla fall så pusslar jag, var tredje vecka byter jag till onsdag :) Det har jag lov till, så länge det är någon borta på onsdagsgruppen :)

Sen har jag börjat med zumba :) Detta på tisdagar. Ett drop-in tillfälle. Vilket passar mej perfekt! Jag hade problem med min fot för ett år sen, cirka gurka, så att köpa en serie biljetter eller betala för en viss period skulle vara bortkastade pengar om jag sen får ont i foten igen :/

Både zumba och vattengympa är härliga träningsformer :) Passar mej perfekt!

Verkar detta vara ett stresskrivet inlägg? Isåfall är det för att det är det :) Sambon står och stampar foten i golvet och kastar menande blickar mot klockan ;) Hehe, nä, men nästan. Ska skjutsa honom nu. Men jag updaterar mer en annan gång!

lördag 15 januari 2011

Vill du vara min vän?

Ju mer jag funderar på det, ju mer inser jag att första halvan av mitt liv har berövat mej de flesta av de "normala" sociala färdigheterna. Hur gör man för att få vänner? Ingen aning! Helt ärligt! När går det över från att vara bekant eller arbetskamrat till att vara vänner även utanför arbetet? Hur gör jag då? När är det ok att skicka ett meddelande för att fråga om man kan umgås? När är man bara jobbig och tränger sig på?

Visst har jag vänner, många rara underbara vänner från studietiden och skolan. Men de har jag flyttat ifrån och bor nu på annan ort. Hur gör man nu? När det inte är studier och frågor om läxor och att hjälpa varandra som gör att det är enkelt och smidigt att ta kontakt och skapa starka vänskapsband?

Jag har insett att de flesta vänner jag har här är arbetskompisar. Hur underbara de än är så är de arbetskompisar. Vänner som jag träffar under min arbetstid men som jag inte umgås med annars. Speciellt mitt nattjobb har fört med sig många sådana vänner. En anna sak som jag insett är att i de flesta fall sker umgänget inte på mina villkor. Utan på mina kompisars villkor. Jag är hur flexibel och villig som helst att hitta en tid som passar, medan det är svårt för mina kompisar att hitta en tid som passar. En bekant som föreslog att vi skulle träffas på kaffe, jag gav förslag på förslag på förslag....efter ½ år av förslag som inte passade gav jag upp. Inga förslag på när vi ska mötas har sedan dess uppkommit. Ville hon verkligen träffas på kaffe eller är det bara en artig mening som man säger? Hur ska jag veta?

Sedan är det i dagens samhälle med facebook och mobiler och hela härligheten. Det är lätt att komma i kontakt med någon man vill komma i kontakt med. Men man kan också lätt undvika att komma i kontakt med sådana som man inte vill komma i kontakt med. Det står på mobilen vem som ringer, man kan ignorera vänskapsförfrågningar på facebook utan att behöva se personen i ögonen eller ens låtsas om att man fått någon förfrågning. Sedan betyder ju oftast inte FB vänner mycket mer än att antalet vänner ökar med en till person....status med många vänner kanske.

Så vad gör man i min situation, när man saknar en del grundläggande sociala färdigheter i hur man blir vän med en annan människa och jag gång på gång försökt meddela en person att jag vill träffas? Jag har ringt, messat, skrivit på facebook? Jag vet att personen i fråga är svår att få tag på, glömmer lätt att svara på meddelanden. Men med min erfarenhet drar jag slutsatsen att personen i fråga undviker mej. Jag har använt all viljestyrka för att inte falla tillbaka i den gropen. Jag vet att jag inte är så värdelös som jag första halvan av mitt liv av mina klass"kamrater" fick veta att jag var. Men endå. Jag var 15 år när jag gick ut grundskolan, jag är inte 30 än, jag har fortfarande inte vägt upp för de år jag missat. Jag saknar fortfarande 9 år av självkänsla....mina nio år i grundskolan...

I detta bloginlägg är jag inte så anonym som jag annars brukar vara. I den här har jag lämnat ut mej. Jag vill inte höra några kommentarer om hur synd det är om mej. Så dessa kan du låta bli att skriva!! Jag är nöjd med mitt liv som det är! Jag bara önskar att jag hade lite mer kunskap i det som alla andra verkar kunna, det som finns i ryggraden, hur får man vänner?