Ja, jag var inte så imponerad på var tvättstugan var. Jag skulle gå genom x-antal dörrar, slutar räkna efter 3, men jag gick säkert genom 3 trappuppgångar så typ 5-6 dörrar..? Och där var också mitt förråd. Samma storlek som vi nu har skafferi i köket typ! Det var ett till förråd på vinden, och det var faktiskt stort. Men då ska man ju bära upp alla grejer för alla trappor... Fast det var inte orsaken till att det blev ett nej. Orsaken var toaletten. Ett rum så stort att det gick att trycka in en wc-stol, ett handfat och av någon anledning ett badkar, av storleken halvt-badkar-men-höftdjupt....eller nåt liknande. Jag kikade på utrymmet kastade förundrade blickar på badkaret. Har aldrig sett en så otymplig sak förr! Sedan funderade jag över tvättmaskinens placering....ja....eh.... Hon som visade mej lägenheten hjälpte mej att visualisera var den kunde stå (den enda platsen var den kunde stå!), mellan dörröppningen och badkaret visade hon. Möjligen att den skulle rymmas trodde hon. Sedan backade hon och ritade upp en tänkt tvättmaskin och vips stod hon med arslet mot handfatet. Det var den visionen som var den enda jag behövde! Inte hon med rumpan mot handfatet, nej, visionen av hur jag drar in magen för att sidlänges ta mej från ena sidan tvättmaskinen vidare mot badkaret, där jag lyfter ena benet graciöst (för det gör jag såklart när jag är på ett utrymme jag knappt har utrymme att vara på...) för att kliva över kanten (som jag inte ens är så säker på att jag har rätt längd på ben för att komma över) och in i badkaret.
Jag kom på att jag kanske kan klara mej utan tvättmaskin. När jag cyklade hemåt funderade jag vidare. Om jag ställer katternas sandlåda...vänta nu? Var ställer jag katternas sandlåda? Under handfatet? Kanske jag vill ha rum med en roskis på toa? Jamen, var ställer jag dom? Under handfatet så jag säkert stiger i sandlådan när jag ska tvätta händerna? Eller mot andra väggen så att jag säkert stiger i den när jag ska tvätta händerna....eh....Nä, stör toalettutrymmet mej så mycket så ska jag inte bo där. Det är inte fråga om något temporärt boende i väntan på något bättre. Det är ett permanent boende där jag verkligen vill kunna känna att jag kan leva, samt kunna gå på toa och ta en dusch utan akrobatkonster!
Så jag cyklar hemåt rätt så besviken. Rent av arg, så besviken var jag! Ändå hade jag försökt att inte ha för höga förhoppningar, det var ju inte sagt att det var jag som skulle få lägenheten.
När jag kommer hem noterar jag ett paket. Det ligger direkt innanför dörren på ett tvättställ (av någon anledning betyder tvättställ allmän avlastningsplats....vilket gör att jag nu tvättar mina kläder skilt och hänger dom på ett tvättställ långt från avlastningssugna). Jag ser det och funderar vem som ska få ett så fint paket. Kan inte komma på någon jag känner som fyller år. Mitt ex (ja, vi bor tillsammans tills jag får tag i en lägenhet med toalett stor nog att kunna svänga sig i) är på väg på jobb. Så han gör sig klar och ska just gå när han pekar på paketet och säger "det är till dej". Till mej? frågar jag. "Ja, det låg utanför dörren" informerar han. Skeptisk tar jag paketet, ja det står mitt namn på det. Eller, det står "Nettan". Uuuuh vad nyfiken jag blir! Jag tittar och tittar men hittar ingen avsändare, ingen ledtråd till vem det kan vara som har lämnat ett paket. Så jag öppnar paketet. Inuti finns ett scrabooking kit! Jag är fortfarande fundersam vem det kan vara som har lämnat paketet, jag går igenom alla som bor nära som kan tänkas veta att jag håller på med pyssel och scrapbooking....det är en hel del namn! Jag bestämmer mej för att söka igenom pappret en gång till! Då hittar jag det! Ett kort! Med ord så fina att jag rörs till tårar. Undertecknat C. Det tar en stund innan jag kommer på vem det är. Men när jag gör det så är det så självklart som det kan bli :) Tusen tack!! Jag blir alldeles varm bara jag tänker på att det finns så fina människor ♥ Det blev dessutom dubbel uppiggning! Också för att lägenheten jag tittade på inte var för mej.
