En flicka har luggen i ögonen, jag bestämmer mig för att försöka fläta en inbakad fläta av luggen och sedan fortsätta den till sidan och använda av det längre håret för att få en bra avslutning på flätan. Det blir en fläta längs hela ena sidan som avslutas med en svans av allt hår.
Barn två, snart 2 år, pekar upp mot var hon vet finns lånespännen och hårborste. Pänne! Meddelar hon, och också att hon vill borsta. Jag bortstar hennes hår, men inser att spännet inte kommer att hållas. Det kommer att vara där i cirka gurka 5 sekunder, sen kommer hon att kasta det ifrån sig och tar jag sedan bort det bortkastade spännet så blir det livat. Så plockade fram korgen med snören. Jag satte den framför henne och frågade vilken färg. Det garnnystan hon valde använde jag. Jag klippte en bra bit av den mörkblåa tråden. Vek den på mitten och sedan igen, för jag tänkte ha 3 ändar, varav en alltså skulle bli dubbel.
Det blev inte riktigt så, det blev två ändar, men inbakade i en fläta. Från toppen av hennes huvud valde jag en tofs och delade den i 3, sedan satte jag mitten av snöret där och började fläta. Tråden hölls bra kvar och det blev en fläta med blåa ränder. Jag bakade in flätan så att den fortsatte ner bakom hennes ena öra. Lagosm tills håret tog slut tog bandet slut, så att jag fick till en knut i ändan.
Jag sa att hon fick gå och se sig i spegeln. Och tog också kort bakifrån så att hon skulle få se sin fläta. Medan barn 2 var på väg till toalett-spegeln tittade barn 1 i soffan och tittade på pojke 2 år. Han har ingenting i sitt hår! konstaterade hon förvånat. Jag tittar upp och tvekar hundradelen av en sekund. Sedan svarar jag: Det är för att han inte har bett om att få en fläta.
Ett svar som flickan är nöjd med.
