torsdag 29 november 2012

Julklapp

Vi ska ha namnlös julklapp till jobbet. Vi kunde inte komma överens om ifall det skulle vara 5€ eller 10€ värde, så vi satte värdet till ca. 7,50€. Väldigt cirka om man frågar mig!

Jag var tidigare i en butik och tittade, innehavaren eller försäljaren...vet inte, frågade om jag behöver hjälp, så jag sa att jag söker något som är värt cirka 7,50€. Hon hade ganska mycket fint! Men inget jag kände att jag ville köpa....jag menar, alla har ju sitt krims krams! Behöver man mer?

Så jag fortsatte att fundera, hittade lite ditt och datt....och kunde inte bestämma mig. Till slut bestämde jag mig för att jag ska inte var med alls i år!

Fram tills idag då jag fick världens idé! Jag körde till stan, parkerade (kom ihåg parkeringsbrickan!!) och strosade till butiken. Försäljaren frågade om jag letar efter något speciellt, så jag svarade samma, att jag söker något til ett värde av 7,50€ som ska vara till en hemlig gåva.

Hon visade mig vad hon hade i den prisklassen, och jag hittade faktiskt två saker som jag tyckte var riktigt bra! Helt enligt vad jag hade tänkt mig! Valde till slut bland dom två ett av dem. Det jag lämnade kvar skulle jag faktiskt kunna tänka mig åt mig själv, men det jag valde kände jag att var mera det jag sökte efter.

Nu är det inpackat och redo att komma till lådan bland alla andra klappar :)

Hittar jag inte en bra gåva, som jag känner att jag vill ge bort, då kan det vara! Så ska bli kul att vara med i jobbets julkalender i år nu i alla fall.

tisdag 27 november 2012

Och överraskningar man gärna skulle slippa...

Kör runt i stan, målet är att hitta en parkeringsplats.... här får man parkera en halvtimme....hm....det är en halvtimme tills jag ska träffa min kompis, jag behöver mera tid. Kör vidare....här kan man parkera 2 timmar, men det är långt att gå. .... Kör vidare och runt och konstaterar att jag lika gärna kan parkera utanför min kompis. Parkerar bilen, kliver ut och strosar runt på stan.

Träffar min kompis och vi går gatan fram när jag ser lapplisa. Hon delar ut en parkeringsbot åt en bil i hörnet. Jag ser henne gå vidare längs gatan. Försöker kika om hon varit på den gata jag lämnat bilen på, men ser inga lappar. Kommer fram till min bil, kliver in och ska just starta. Faaaa-aan!! Om int jag har en parkeringsbot!

Jag hade tydligen missat att det också där var 2 timmar parkeringstid! SUCKA!! Är det ens värt att försöka när det ändå blir fel? Nåja. Det var ett 35 euros misstag. Tror jag ska gå till ST1 och köpa en såndan där parkeringsbricka som själv ställer tiden jag parkerade....då behöver jag inte glömma brickan!

Tanken räknas verkligen inte i det här fallet....Kanske jag skulle ha varit över 2 timmar i alla fall....nä....det tror jag väl knappast ändå...

måndag 26 november 2012

Mitt förflutna

Är en del av mig! Vill du älska mig? Vara vän med mig?

Kan du hantera hela jag? Eller vill du bara ha den delen av mig som du ser nu?

Jag är den jag är på grund av mitt förflutna! Ibland tycker jag också tack vare mitt förflutna!

Can you handle me?

söndag 25 november 2012

Första samtalet ♥

Jag vaknar lite före 11 av att telefonen ringer. Det är Honey. Jag tänker att det är en märklig tid att ringa, vad har hänt? Jag stiger yrvaket upp, knäpper på datorn, låter den starta medan jag gör mina morgonbestyr.

Loggar in på skype och ringer min man. Han svarar och jag frågar hur det är, han svarar bra, jag frågar vad som hänt. Han påstår att inget har hänt. Men du ringer så tidigt? svarar jag.

"Är du inte sjuk?" svarar han, som att det är självklart att han ringer för att höra hur jag mår.

Aaaaww!! ♥ ♥ ♥  Känslan av att den man älskar ringer från andra sidan jordklotet för att höra hur jag mår ♥ Härligt! Klart han är orolig och jag vill inte oroa honom, men det är omöjligt att ljuga för honom!

Jag svarar i alla fall men jag sov! Jag sov faktiskt till kl.14 dagen innan. Jag vet inte ännu hur jag mår. Fast den här dagen har den absolut bästa förutsättningen att bli den bästa dagen denna helg! Bara att vakna av att få prata med Honey gör att jag mår bättre!! ♥

lördag 24 november 2012

Magkramp

Kan man äta värkmedicin mot magkramp?? Det är okej om jag ligger eller sitter. Jag kan äta, jag kan dricka....det spelar ingen roll. Bara jag inte aktiverar mej så hemskt mycket, som att gå fram och tillbaka till toaletten eller köket t.ex. Gud nåde! Jag har inga förhoppningar på att det ska vara borta till måndag :/ Hur ska jag göra om det inte är borta på måndag? Gå till sjukhuset?? Vad ÄR det jag har??

Malaria var det en som sa, men då var det illamående och diarré som var symptomen, inte magkramp...och så feber förstår, jag har ingen feber!

Däremot mätte jag min puls till 110 när jag kollade film. Jag märker när den stiger för ibland har jag verkligen stark puls, och är den hög och stark samtidigt så gör det ont. Bara att sluta sitta och lägga sig ner då, nu är pulsen troligtvis fortfarande hög, men i alla fall så är den inte stark så den stör inte mig mera.

Ska försöka hitta febertermometern och tempa mig igen i alla fall! För slut har jag varit hela dagen!

fredag 23 november 2012

Seriously???


HAVING a man fall in love with you is one thing, but keeping him interested in you is another thing altogether.



Many relationships start perfectly and end because one of the partners falls out of love or finds the friendship no longer interesting.

You can find the secret formula of keeping your man hooked forever - or as long as you like - with the help of www.howto.com
* First, figure out all his weaknesses. Does he worry about losing you? No problem, hold the relationship over his head.
Does he need sex daily? Keep it from him. Is he insecure? Always keep other men on stand-by.
* If you want to get him to comply, just attempt to go psycho with him in a public place.
Most men find this very embarrassing and will usually back down to give you whatever you want.
* If your man screws up just a little, use that as a way to get something you want. A man's guilt is a great tool to use to your benefit!
The trick is to act really hurt over something very small. It'll make him feel more guilty than he should, but you still get what you want in the end.
* Dress really sexy and treat him super nice. Just make sure you turn it off after you get what you want. This will drive him crazy and keep you in full control.
* Try to convince him that the only way to get what he wants with you is by buying it.
This can be in the form of gifts or favours. Make sure the gift can in no way boost his ego.
Example, don't consider having sex with him a gift to you. In order to maintain control, you must convince him you're a prize to be had and he's nothing except for what he can offer you.

* Never ever admit you're wrong. Always play the victim. A man can never convince himself unless he can convince you. Always act like you're right and he will eventually give in.
* Always let him know he's going to be doing something or letting you do something, at the last minute.
Putting a man on the spot can make it difficult to turn you down. Let him know you've done something he doesn't like after the fact.
This makes you look good for telling him and leaves him helpless when it comes to preventing it. Always bring up issues in public or in front of people, so he won't be able to say much.
* Always change your stories over and over again. This will gradually make him more accepting of the real truth. It also helps in breaking him down.
Never start by telling him the truth if it's something bad. Ease him into it. This will ensure your control.
* Point out all his mistakes. Grammar mistakes or any other stupid mistake. Make him feel inferior whenever you get the chance and ignore anything he's better at.
If he feels insignificant, you will have far more power over him.
* Put him down all the time. Make him feel unattractive and-or stupid. Lowering his self-esteem will make him easier to exploit.
* Remind your man that you don't need him. Explain that you have a job that pays you well enough and don't mind having the children raised by daycare or the house going to crap.
Be sure never to mention anything that he's good at.

torsdag 22 november 2012

Varför är du inte på möte??

Jag sitter hos kompisar, vi har just ätit och dottern i huset har väntat länge på att jag ska komma. Plötsligt ringer telefonen och det är min chef. Jag ransakar min skalle....vad är det jag har glömt?? Nej, jag kan inte komma på något.... Jag svarar och får frågan varför jag inte är på höstmöte!

Som en blixt från en klar himmel! Styrelsen ska träffas imorgon, jag är sekreterare, och jag har helatiden tänkt att jag ska ta lite papper med så dom blir underskrinva så vi har det klart till höstmötet...och så är det idag! Jamen herregud! Jag är ju sekreterare och ska ha koll på var mitt  gäng är på möte....

Uuhh....jag måsta rusa! Definitivt rusa alltså! Med ett snabbt ursäkta tar jag med telefonen fortfarande mot örat på mig kläderna och springer iväg! USCH! vad jag känner mig taskig!! Både mot mina kolleger och mina vänner, men mest mot den lilla flickan som sett fram emot att jag ska komma.....

Det finns en orsak till att jag tidigare avsagt mig att fortsätta som sekreterare. Det är inte första gången jag missar ett möte för att jag har fel datum. Det är inte ens endast dessa möten som blir lidande! Det är många gånger som jag är dubbelbokad eller inte kan lova för jag VET inte vad jag håller på med!

Jag måste få ordning på mitt liv först innan jag kan planera något annat...Hela min dagsplanering blev till skrot på grund av min miss i planeringen.

Min enda tröst är att jag inte vet hur mycket jag egentligen har glömt under det år som gått,.... jag ber om ursäkt om du känner dej bortglömd! För jag vet inte ens om att jag har glömt dej! Du kanske fortfarande finns i mina tankar och i mitt hjärta....men blockerad av allt annat som händer i min hjärna....SUCK!

tisdag 20 november 2012

Nyttig kladdkaka!

...eller?? Den förklaras vara världens godaste kladdkaka, PLUS att den inte innehåller så mycket fett, med en stor smilis efter!

Jaha! Intressant! Tänker jag, och läser igenom receptet. Jag läser 1 dl socker.....1 dl sirap......1 tsk vaniljsocker....eh?? Okej....kanske vi kommer till den nyttiga biten snart?? 2 ägg, ja, det är väl nyttigt! Något kryddmått salt och 4 matskedar kakao. Ja, kakao innehåller ju i och för sig lite fett.... 1 dl kesella, ja och så glöm inte att parentesa in 1 prosentig kesella. Och sist 1 dl vetemjöl..

Ehm....snabbkalkyl ger 5-6 dl smet. Jag vet inte hur stora äggen är. Men det ger 2/5 eller 2/3 av smeten är rent socker. ...låter nyttigt....?  Ett bra exempel på att om man tar bort fett måste man sätta till socker för att få smak....så vad har de satt i kesellan när de tagit bort fettet? Knappast socker, för naturell kesella smakar apa! Ursäkta till den som gillar naturell kesella...men tillsätter du smak till den så är den inte naturell mera utan du har smaksatt den. Kesella kanske innehåller 10 gram protein per hundra gram, så på 6 dl kladdkaka finns 10 gram protein, plus kanske 5-6 gram protein från äggvitan. Vilket ger ca. 15 gram per kaka. Dela den på 5 så ger den 3 gram protein och ½ dl socker. Okej, 0,4 dl socker....men sen har vi vetemjölet också som egntligen är kolhydrater. Sen finns det fett i äggulan, kakaopulvret och inte att glömma den 1% i kesellan. Men visst! Jag kan hålla med om att det är lite fett i kladdkakan!

Kan någon följa med var den nyttiga biten är??


.....AH! Inte att förglömma! Garnera kakan med florsocker!! Perfekt!.... .... ....

måndag 19 november 2012

Å värsta citronen!!

För er alla er 33 som läste föregående inlägg. Det var en snabbvisit av en downperiod, idag mår jag förvånansvärt mycket bättre! Mycket tack vare att jag gjorde det enda jag ville, nämnligen la mig på golvet på en filt, med en kudde på huvudet och en till filt över mig. Låg och blundade i närmare en timme innan jag fick ett meddelande av sötaste J. Hon hade läst mitt inlägg och var orolig ♥ Jag kanske inte uttryckte hur mycket det värmde, för jag ville verkligen inte prata med någon, inte ens de som jag alltid annars ringer till när jag mår dåligt. Jag bad till och med bästa brorsan L att inte ringa. Jag chattade med honom på FB och bad honom sedan ringa varje dag tills det att jag känner mig bättre, bara han inte ringer samma dag! han ringde idag så han vet att jag mår bra! Men ett stort och varmt tack till er båda ♥ bara  för att ni finns!

Efter det låg jag kvar i närmare en timme till innan min telefon påminde mig om att jag borde ringa ett kundsamtal. Jag tvekade, för jag ville ju inte prata med någon. Men jag tänkte att jag kanske kan göra det kort. Nu är det ju så att samtal med A-S inte är endast kundsamtal utan vi skvallrar och pratar mycket utöver herbalife, och hon vet att jag ska ringa på söndagar. Så jag ringde, jag började med att fråga hur det är, vi pratade lite, hon frågade hur jag har det, och jag svarade lite svävande, varpå hon bad mig att lätta mitt hjärta. Vilket jag i och för sig inte var redo att göra, jag som annars alltid alltid alltid  pratar, skriker, gråter, bloggar och får det onda ur mig den vägen. Men något lossnade, vi pratade och pratade och så småningom kände jag att jag ville flytta mig till soffan. Jag gjorde det, och berättade om mitt framsteg. Så småningom avslutade vi vårt samtal och jag kände att jag har kommit ett steg på vägen. Jag ville till och med gå och sova. Även om jag själv fattade att klockan var typ 18 på kvällen så det är omöjligt. Plus att jag skulle prata med Honey, vilket jag såg fram emot. Jag hade i och för sig ingen energi då heller, jag var bara ett steg på vägen.

Jag ringede Honey. Han var inte online ännu, för det var något med internet. Det är alltid något, det får man räkna med! Hörbarheten var inte den bästa. Och jag berättade något, informerade om något som är viktigt för oss båda. Var absolut utled på allt, och när jag äntligen har berättat och förklarat det jag vill föklara så frågar han. "Du sa vad då?" Så jag tog det igen. Vi blev lite oense om något och jag hittade informationen på nätet, läste innantill så att han skulle veta vad jag vet och att jag inte vet något annat. Plötsligt är han borta. Jag väntar på att han hör mig igen, sen tar jag om det. När jag äntligen är klar svarar han samma "Du sa vad då??"

Jag kände värmen. Den ilskna röda värmen som spred sig i min kropp och jag ropade åt honom min åsikt om hörbarhet och att han inte lyssnar. Jag blev förvånad....var fick jag den energin? Mitt utbrott varade inte länge, jag bad om ursäkt och sa att jag vet att det är hörbarheten och kontakten som gör att vi missförstår varandra. Sen sa jag tack! Energin efter utbrottet stannade kvar i min kropp! Han förstod inte vad jag sa tack för, så jag förklarade. Jag vet inte om han förstod...

Det var igår. Idag åkte jag och handlade. Andra eller tredje gången sen jag kom hem från Nigeria. Men första gången jag kommer på att gå och handla utan att jag egentligen har planerat det! Först var jag till en butik, sen till en annan. Värsta shoppinturen! Och vad kom jag hem med? Inget vettigt! Men nu ska vi vara glada över att jag handlat! Jag handlade i alla fall ingredienser till min risotto och fyllde på frysta grönsaker till min frys. Jag anländer till parkeringsplats på butik 2. Jag kör bil och svänger in på en parkeringsruta direkt till vänster om bilen som svängde in före mig. Jag bestämmer mig för att vänta så att chauffören ska kunna stiga ur bilen innan jag kör in. Hon märker vad jag tänker och kliver ur. Kastar ett surt ögonkast på mig och min bil, som att vi var något som katten släpade in....jaha.... ja, varsågod! Nästa gång ska jag parkera 5 centimeter från din bil och se om jag får en solstråleblick till svar!!

söndag 18 november 2012

Att ha energi att klaga

är ju faktiskt att ha energi. Vad händer när man inte orkar med att man inte orkar? Jävlar....vad skulle hända om jag bara la mig mer på rygg och lät världen fortsätta snurra så länge den orkar? När saknar någon mig? Nej, var inte orolig, jag tänker inte sluta leva! Men kan jag bara få vara hemma inom mina 4 väggar utan att träffa någon, utan att prata med någon och utan alla måsten???

Att ha ett jobb att gå till har väl sina fördelar. Men när jag inte vill sova och sedan när jag äntligen är så utmattad att det är omöjligt att vara vaken, då ska jag väckas för att vara social med barn som egentligen är de mest underbara. Men eftersom jag är utmattad i både kropp och själ, hur ska jag kunna njuta av mitt jobb? Hur ska jag kunna komma genom en dag utan att flippa på barn eller kolleger för något som egentligen är oskyldigt men som sägs i exakt det ögonblicket när vad som helst är för mycket.

Oh my god...hur många gånger har jag inte tappat humöret under helgen bara för at jag måste vara social med de personer som ska vara de mest viktiga personerna i mitt liv förutom den familj av vänner jag har valt själv....

Jag orkar inte dansa.....det stadie som är det som annars gör mig så lycklig, det ska vara verkligt dålig musik för att jag ska klara av att bortse från musiken....ändå var orsaken till att jag gick hem för att jag inte gillade musiken fast jag är medveten om att jag annars gillar samma musik som spelades just då.

Fysisk trötthet kan man lura. Det finns energi drycker, kaffe, te....men psykisk trötthet? Vad hjälper mot det annat än att stänga ute allt som psyket inte klarar av....Får jag ligga på mitt golv?? Det är det enda jag känner att jag verkligen vill!

53 dagar....

För 53 dagar sen var jag i nigeria, tillsammans med min man.

Ser du mej? Förstår du? Eller vågar du inte förstå?

Jag flyter.....men jag vet inte hur länge. Man ska orka också,

Min tröst är att det går framåt. Men jag orkar inte ens trösta mej med det,.....

Jag är trött....in i själen trött!

tisdag 13 november 2012

Stress

En inre stress när man inte vet vad som pågår. När man inte vet om den andra är okej eller inte. Som jag så fint fick det förklarat igår, att åka buss i Nigeria är inte som när man tar Ekeröbussen på Åland, det är lite mer farligt!

Ja, sen så är det ju lite längre än bara 30 minuter bussfärd också.

Men nu vet jag! Han är framme! Skönt! Nu kan jag slappna av! I alla fall för stunden....vi har hemresan kvar! Eh...han har hemresan kvar....

lördag 10 november 2012

Så var det den lilla detaljen om språk....

Jag sitter hemma hos M, vi ska se på film och äta småplock. Han har valt ut en film, jag vet inte vad den heter, bara att den ska handla om att dom blir attakerde av mutanter.Tja, så länge det inte är zombier så....

Vi fixar snackset....ehm....JAG fixar snackset! Han fixar filmen. Vi sätter oss ner, filmen börjar spela och de börjar prata. Jag blir minst sagt förvånad! De pratar ju svenska! Men filmen är inte dubbad.....för jag ser att minnarna rör sig med samma som talet....märkligt!

Så jag säger det, att det är konstigt att den är ursprungligen svensk.



M tittar på mej, jag känner det fast jag inte ser på honom. "Dom pratar ju engelska!" utbrister han ganska snabbt! Jag stirrar på rutan, min hjärna försöker greppa faktum.

Ja-a....dom pratar ju engelska! Men texten var ju på svenska och dom sa ju samma sak som i texten..? Ja, ja....och bra går det!

En bra film annars! Kanske trailern ger för mycket information, men den är sevärd. Jag ser aldrig trailers om filmer för de försrör mer än de ger....

tisdag 6 november 2012

4 ever....

Det är 60 sekunder på en minut.....60 minuter på en timme.....24 timmar på ett dygn.....ca.30 dagar på en månad.....12 månadere på ett år......31 104 000sekunder på ett år!

Tänk....jag var ifrån dej i nio månader....tillsammans med dej i 11 dagar.....och nu ifrån dej 1 månad...... varje sekund som går betyder att jag varit en sekund till ifrån dej..... Förstå! ....min kärlek....min längtan..... det skulle vara så enkelt om jag bara var född i ett annat land, ett land som inte hade så stränga regler.... Men, då skulle jag aldrig behöva bry mej, för vi skulle aldrig ha träffats!

Jag är tacksam för varenda sekund jag får vara tillsammans med dej! Nära eller långt ifrån! Spelar ingen roll! Jag är i alla fall glad att du får vara med din familj. För efter att du kommer till mej, så vet vi inte när du nästa gång får träffa din familj, eller hur länge du kan stanna. Njut min älskling! ....fast jag vet att du inte alltid gör...

Vad gör några sekunder? När vi kommer att vara tillsammans resten av våra liv! ....i alla fall är det tanken, hur det blir kan bara framtiden utvisa!

Jag älskar dej Honey 

torsdag 1 november 2012

Och plötsligt så steg äcklighetsfaktorn ytterligare....

Vi är på promenad med barnen.... plötsligt stannar ett av barnen och på ett par sekunder har alla ställt sig i en ring. Faschinerat stirrar de ner på de bruna sniglarna. Jag kastar ett öva på deras fynd och konstaterar att de ska låta det vara ifred! Det är inte sniglar! Det är hundbajs!

Vi vuxna pratar lite om det faktum att hundägare inte plockar upp hundbajset, hur äckligt det är att det finns hundbajs på trottoarerna inne i stan. Vi var i alla fall på promenad längs en sandväg och detta "snigelfynd" gjordes bredvid vägen, på gräset. Det kanske anses vara okej eftersom det är i naturen?

En av oss utbrister att det skulle vara okej om hunden skulle gå ut i skogen och skita! Då skulle det ju försvinna. För mördarsniglarna äter ju faktiskt hundskit!

Och med det konstaterade jag att äcklighetsfaktorn klring mördarsniglar (spansk skogssnigel, tror jag den heter på riktigt) steg ytterligare. ...om det ens är möjligt....konstaterade den tredje....