Jag har väl inte varit diskret med att jag älskar min Honey. Att jag saknar honom så att jag tror jag ska gå sönder ibland.
Jag förstår att det är svårt för såna som inte har någon att älska på detta sett, att se och läsa vad jag skriver.
Igår var det nyår (ifall någon missat det!) och massor med folk var ute! Jag kan inte ens räkna alla de som hånglade på dansgolvet. Tyckte jag om det, nä, det påminde mej bara om att jag inte kan få kyssa någon detta nyår. Tycker jag att det är fel av dem? Nej, såklart inte! Om man firar nyåret med den man älskar ska man väl se till att fira det och visa varandra att man älskar! Det betyder dock inte att man behöver visa när man älskar. Hur som helst. Jag unnar dem det, jag vet hur det känns.
Fast visst känns det lite väl när man dansar och mitt i allt har jag ett hånglande par nästan bokstavligen upptryckt i ansiktet. Fine, tänkte jag, jag kan vända mej åt andra hållet, och vad ser jag där? Jo, hånglande par nummer 2! Och inte nog med det, de var också bokstavligen upptryckta mot mej! Det blev för mycket.
Dansgolvet i sig var ju smockat, så det är ju klart att alla trycks upp mot varandra. I ett skede visste jag inte hur jag skulle kunna röra mej alls! Då tröttnade jag på att få armbågar upptryckta i ansiktet. Om jag får välja mellan armbågar och hånglande par, så väljer jag hånglande par. De är mindre våldsamma att få i ansiktet.
Gott nytt år till er alla hur som helst! Hoppas att ni alla nångång detta år får hångla på dansgolvet och störa oss andra som inte har våra älsklingar nära!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar