Vad anser jag om det? Jag har funderat mycket på det. Vill jag gifta mej och varför? Ja, klart jag vill gifta mej! Det är varje liten flickas dröm, att få gifta sig i en vacker brudklänning med en bröllopstårta och en fest!
Men vill jag sist och slutligen ha det? Senast jag var förlovad önskade jag mej det. En fest på rätt ställe, en fin lokal, själva ceremonin på en speciell gård. Jag fick det aldrig att gå ihop. Och så prästen såklart, jag ville ha en präst som inte var torr utan som var någon jag skulle kunna ha förtroende för, någon som jag ville skulle viga mej och min man. Lokalen hittade jag aldrig, heller aldrig ett sätt att frakta alla gäster från gården till ... vart det nu skulle vara. Inte heller hade jag kommit underfund med hur jag skulle få prästen jag gillade. En kvinnlig präst från Sibbo som var präst på en begravning. Gillade henne skarpt. Brudklänningen ska vi inte ens prata om! Det har jag aldrig funderat på. Jag skulle vilja gifta mej i en klänning som betyder något. Med det menar jag att jag skulle velat använda någon annans klänning. Min mammas eller mormors eller farmors eller något liknande.
Men Varför gifta sig? Min ärliga åsikt om giftemål? Det är ett värdelöst papper! Ett sätt att bevisa för andra vem man älskar. Förr fanns det en betydelse i att gifta sig. Då kunde man flytta ihop, då fick man börja ha sex. Hur många procent av vår befolkning lever i ett samboförhållande? Hur många procent förlorade oskulden innan de gick ut grundskolan? Giftemål har ingen betydelse! Ingen status! Bara ett papper. En förväntning från andra. När man varit tillsammans ett visst antal månader ska man förlova sig. Sedan ska man inom en rimlig tid gifta sig. Att skaffa barn är också en status grej som man förväntas skaffa. Kanske hus och hund?
Men om det är vad som förväntas, vad väljer jag själv?
Just nu är jag i ett förhållande där giftemål verkligen betyder något. Det betyder att när den jag älskar lämnar landet kan jag vara säker på att han kommer tillbaka. Det vill säga om han inte blir nekad visum förstås, för sånt är ju aldrig 100% säkert. Det är ingen som förväntar sig att jag ska gifta mej, det är något jag vill. Istället går jag mot normen och folk blir förskräckta!
Jag kommer INTE att gifta mej nu! Så tagga ner! Detta är bara tankar.
Vad betyder giftemål för honom? Det har jag inte frågat, men jag antar att det betyder mer för honom än det gör för mej. För honom betyder det troligen att man lovar att stanna med varandra tills döden skiljer oss åt. Vilket jag absolut inte säger att jag inte tror på. Jag tänker bara gifta mej en gång. Lika så har jag ingen önskan att vara förlovad igen. Det har jag redan varit. Jag tror att han vill vara säker innan han gör sitt val. Säker på att han kan försörja sig i det land han kommer till, säker på att ingen kan säga att han utnyttjade mej bara för att komma in i landet.
Men! När han är så säker att han är redo för att gifta sig. Då har jag ju inget behov av det längre! Jag behöver inte ett papper som säger vem jag älskar. Det vet väl mitt hjärta! Och räcker inte det så ska man väl inte gifta sig heller! Eller?
Jag är tacksam att han inte gifter sig med mej bara för att. Det är i alla fall vad jag försöker intala mej...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar