Om jag blir sjuk, så är väl det mest logiska att ringa till sjukhuset, eller att åka dit. Det mest naturliga är väl att jag ska känna mig trygg och att jag kommer att bli omhändertagen på ett bra och värdigt sätt?
Jag vet att jag har sagt att det är konstigt att man måste veta allt själv om man kommer in till sjukhuset. Hur man ska behandlas och om det är akut eller inte. Mitt exempel är malaria-testet jag ville ta. Där jag behandlades som vilken annan patient som helst, när jag borde ha behandlats som akutfall. Nu hade jag inte malaria, för jag har inte fått några fler symptom. Men bara att stå på mig och kräva att test skulle tas. Även om jag sen inte fick ta det för det ska ta när jag har feber, inte 1½ vecka senare bara för att det inte fanns läkartid innan dess....
Jag suckar och perklar och tycker att det är orutinerat. Men det är malaria. Det är en exotisk sjukdom. Jag kan ha förståelse, jag kan förlåta....
Vad jag inte kan förstå, vad jag inte kan begripa, vad jag för mitt liv inte kan få att gå ihop med detta årtusende......Hur kan man behandla en patient som kommer in akut på detta sätt??? Jag läser och jag föreställer mig hur det skulle vara att hamna i en sådan situation....Veta att något är fel, något är allvarligt fel, men ingen visar förståelse. Det är ju för fan mot mänskliga rättigheterna!! Det måste vara mot mänskliga rättigheterna att bli behandlad sådär!!
Jamen läs! Jag chockas, jag blir arg, jag blir ledsen....både på de som skulle vara där och hjälpa, och på de människor som fanns runtomkring men som inget gjorde....Jag blir arg och ledsen....
Jag är glad att veta att hon idag mår bra, att hon idag kan berätta om vad som har hänt. Jag vill sprida detta, för jag vill att det ska bli en ändring, det MÅSTE bli en ändring! Följande människa kanske inte har samma styrka och ork att kämpa sig igenom detta. INGEN ska måsta ha styrkan och orken att kämpa ensam INNOM sjukhusets väggar!!
Blir helt mållös att läsa dessa texter! Inte alltid som svar på din rubrik. Alltså om man kan lita på sjukvården. Bäst att lita till sig själv, men med det krävs skrämmande ofta skinn på näsan. Men vem orkar ha det då man är sjuk? För min egen del har jag ett exempel på då jag fick tjata mig till en undersökning av läkare och sjukskötare - då jag litade till mig själv och inte sjukvården. Jag hade under alla år varit frisk som en nötkärna, men vid ett skede fick jag ont i ryggen, kunde inte sova, smärtan gjorde att jag höll på att bli vansinnig ... Vid samtal med sjukhuset mitt i natten: " hör av dig igen i morgon om det blir sämre, ta en burana så länge, det lindrar". Jag hörde av mig dagen efter till sjukvården då jag fortfarande hade jätteont i ryggen! Jag begrep ju själv - ingen för övrigt frisk 30-åring ska ha så här ont i ryggen, något är det! Varför förstår bara jag det?? "Det finns tid om 2 veckor - jag bokar in dig". Tjatade mig dock till en läkartid samma dag, och den läkaren sade då jag berättade att jag skulle ha fått tid om 2 veckor att ".. vet du, antagligen skulle du aldrig ha kommit om 2 veckor, du hade förmodligen kommit till sjukhuset akutvägen inom ett dygn ... ". I en del fall skall man vara såpass frisk att man orkar kämpa då allt inte är som det ska. Tyvärr.
SvaraRadera