Ah! Tänk att få säga att man verkligen älskar sitt jobb!
Idag har jag jobbar på mitt dagjobb, som vanligt, och även om jag ibland kan vara irriterad och lättretlig, det tar en massa energi och barnen visar sig alla från sin värsta sida....så måste jag säga att övervägande positivt att jobba!
Om jag tänker på alla gosiga kramar! Igår roade sig två pojkar med att springa 5-10 meter ifrån mig och sen komma rusande emot mig för att springa rakt in i min famn! Detta upprepades tills jag trodde att de aldrig skulle tröttna! Sedan sa en av dem att han skulle göra nåt annat, den andra såg också ut att vara på väg bort och plötsligt vänder sig ena om igen och kommer springande! Härligt med kramgoa killar! Tjejerna brukar också göra lika, komma i tur och ordning och ge en kram. Det är egentligen inte så mycket kramen som är viktig som själva leken!
Snart ska jag göra mig klar för mitt nattjobb. Jag jobbar med att plocka glas av människor som är lagom nyktra och lulliga. Jag skulle inte kunna hitta ett mer givande jobb! Att gå runt, i takt med musiken, på gränsen till att dansa fram, ibland överskrider jag gränsen och dansar fram. Detta uppskattas av kunderna! I alla fall de flesta! Flera som tar tillfället i akt och passar på att dansa med mig/brevid mig medan jag reder upp glas från ett bord. Och av någon konstig anledning älskar folk att ta sopborsten ifrån mig och sopa undan glas! Jag brukar försöka att inte låna ut min borste, men jag undviker samtidgt att hamna i en situation där jag lämnar kunden i en dålig stämning.
I båda mina yrken gäller det att vis stress och irritation ta ett djupt andetag och LE! Det gör underverk! Det kanske inte gör mig glad alla gånger, men det ger mig energi att vara positiv!
Och tro mig! Jag kan verkligen säga till på skarpen om det behövs! På ingen av mina yrken får man ställa till bråk! På det ena stället jobbar jag på att lägga grunden till att utveckla en förmåga att lösa konflikter utan att ta till handgripligheter, i mitt andra yrke försöker jag lugna ner kunder som tar till handgripligheter. Märker jag att det är mer än jag kan hantera så är det ju såklart vakterna jag springer efter, men till stor del pejlar jag läget och bedömer därefter hur jag ska hantera situationen.
Men jag älskar mina jobb! Att få jobba natt, att få "dansa" fram mellan kunder som är där för att roa sig! Att få vara kreativ på dagarna och utmana tänkandet medan jag försöker följa med hur barnen tänker och resonerar, för alla sätt att tänka är olika, men det betyder inte att alla andra utom mitt är fel.
Utmaningar i livet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar