En man som heter Ove

Ja, visst hade jag hört om den här filmen. Men jag hade nog verkligen bara ignorerat den. Jag tittar sällan på svenska filmer. Inte för att jag sist och slutligen tycker att de är dåliga, men jag bara inte gör det.

Det som till slut gjorde att jag bestämde att jag skulle se den här var att en kollega på jobbet pratade om den. Han tyckte att den var riktigt bra och sevärd. Så jag tänkte att okej då! Jag har hört att den ska vara bra, det hörde jag när den kom ut på bio. Och nu dök den upp igen. Kanske det bara är meningen att jag ska se den då?

En riktigt gullig film! Ove är en bitter man som vill att allt ska vara som det ska vara. Ingen bilkörning inne på gårdsområdet. Inga cyklar som parkeras på fel ställe....rätt ska vara rätt. Han har det inte lätt. Hans livs kärlek Sonja har tidgare dött och han har som plan att han ska återförenas med henne. När han sedan får sparken, eller hur de nu så fint formulerar det, bestämmer han sig för att han ska dö. Tyvärr så är han inte riktigt så bra på att ta livet av sig. Dessutom flyttar det in omöjliga grannar mitt emot, sådana där som lägger sig i och bryr sig.

Det är fint att följa med hans minnen och hur han förändras.

Absolut sevärd!