måndag 19 november 2012

Å värsta citronen!!

För er alla er 33 som läste föregående inlägg. Det var en snabbvisit av en downperiod, idag mår jag förvånansvärt mycket bättre! Mycket tack vare att jag gjorde det enda jag ville, nämnligen la mig på golvet på en filt, med en kudde på huvudet och en till filt över mig. Låg och blundade i närmare en timme innan jag fick ett meddelande av sötaste J. Hon hade läst mitt inlägg och var orolig ♥ Jag kanske inte uttryckte hur mycket det värmde, för jag ville verkligen inte prata med någon, inte ens de som jag alltid annars ringer till när jag mår dåligt. Jag bad till och med bästa brorsan L att inte ringa. Jag chattade med honom på FB och bad honom sedan ringa varje dag tills det att jag känner mig bättre, bara han inte ringer samma dag! han ringde idag så han vet att jag mår bra! Men ett stort och varmt tack till er båda ♥ bara  för att ni finns!

Efter det låg jag kvar i närmare en timme till innan min telefon påminde mig om att jag borde ringa ett kundsamtal. Jag tvekade, för jag ville ju inte prata med någon. Men jag tänkte att jag kanske kan göra det kort. Nu är det ju så att samtal med A-S inte är endast kundsamtal utan vi skvallrar och pratar mycket utöver herbalife, och hon vet att jag ska ringa på söndagar. Så jag ringde, jag började med att fråga hur det är, vi pratade lite, hon frågade hur jag har det, och jag svarade lite svävande, varpå hon bad mig att lätta mitt hjärta. Vilket jag i och för sig inte var redo att göra, jag som annars alltid alltid alltid  pratar, skriker, gråter, bloggar och får det onda ur mig den vägen. Men något lossnade, vi pratade och pratade och så småningom kände jag att jag ville flytta mig till soffan. Jag gjorde det, och berättade om mitt framsteg. Så småningom avslutade vi vårt samtal och jag kände att jag har kommit ett steg på vägen. Jag ville till och med gå och sova. Även om jag själv fattade att klockan var typ 18 på kvällen så det är omöjligt. Plus att jag skulle prata med Honey, vilket jag såg fram emot. Jag hade i och för sig ingen energi då heller, jag var bara ett steg på vägen.

Jag ringede Honey. Han var inte online ännu, för det var något med internet. Det är alltid något, det får man räkna med! Hörbarheten var inte den bästa. Och jag berättade något, informerade om något som är viktigt för oss båda. Var absolut utled på allt, och när jag äntligen har berättat och förklarat det jag vill föklara så frågar han. "Du sa vad då?" Så jag tog det igen. Vi blev lite oense om något och jag hittade informationen på nätet, läste innantill så att han skulle veta vad jag vet och att jag inte vet något annat. Plötsligt är han borta. Jag väntar på att han hör mig igen, sen tar jag om det. När jag äntligen är klar svarar han samma "Du sa vad då??"

Jag kände värmen. Den ilskna röda värmen som spred sig i min kropp och jag ropade åt honom min åsikt om hörbarhet och att han inte lyssnar. Jag blev förvånad....var fick jag den energin? Mitt utbrott varade inte länge, jag bad om ursäkt och sa att jag vet att det är hörbarheten och kontakten som gör att vi missförstår varandra. Sen sa jag tack! Energin efter utbrottet stannade kvar i min kropp! Han förstod inte vad jag sa tack för, så jag förklarade. Jag vet inte om han förstod...

Det var igår. Idag åkte jag och handlade. Andra eller tredje gången sen jag kom hem från Nigeria. Men första gången jag kommer på att gå och handla utan att jag egentligen har planerat det! Först var jag till en butik, sen till en annan. Värsta shoppinturen! Och vad kom jag hem med? Inget vettigt! Men nu ska vi vara glada över att jag handlat! Jag handlade i alla fall ingredienser till min risotto och fyllde på frysta grönsaker till min frys. Jag anländer till parkeringsplats på butik 2. Jag kör bil och svänger in på en parkeringsruta direkt till vänster om bilen som svängde in före mig. Jag bestämmer mig för att vänta så att chauffören ska kunna stiga ur bilen innan jag kör in. Hon märker vad jag tänker och kliver ur. Kastar ett surt ögonkast på mig och min bil, som att vi var något som katten släpade in....jaha.... ja, varsågod! Nästa gång ska jag parkera 5 centimeter från din bil och se om jag får en solstråleblick till svar!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar